Allt om diamanter och deras värde

Diamanter är någonting som har fascinerat människan under lång tid. En ädelsten som tack vare sin hårdhet inte bara kan utgöra en värdefull ädelsten, utan även en ovärderlig komponent inom industrin. Inom industrin används diamanter framför allt som skär- och slipmedel. Faktum är att namnet diamant också relaterar till dess extrema hårdhet, namnet kommer från grekiskans adamas som betyder just oövervinnerlig. Det säger ju faktiskt en hel del också, när det till och med finns en helt egen diamant emoji: 💎

Diamanten är en form av kol

Det som är så fantastiskt med diamanter är att diamanter i huvudsak bara består av grundämnet kol, samma grundämne som utgör grafit (vilket nästan går sönder bara man tittar på det). Anledningen till att diamanten är så mycket hårdare än t.ex. grafit, trots att det består av samma grundämne, är kristallstrukturen hos de kolatomerna som bygger upp ämnena. I grafiten bildar kolatomerna plana skikt, som förvisso är starka i sig, men bindningen mellan planen är mycket svag. Detta gör att grafit lätt faller i sär, och även en av anledningarna till varför grafit är en komponent i blyertspennor.

I diamanter bildar kolatomerna en mycket starkare struktur, som gör att diamanten är den hårdaste mineralen som förekommer i naturen. På Mohs hårdhetsskala har diamanten en hårdhet om 10 Mohs, vilket är max, medan grafit har en hårdhet om ca. 1-2 Mohs (1 är minimum och brukar definieras utifrån hårdheten hos talk).

En rådiamant sida vid sida med en slipad diamant

Rådiamanter och slipade diamanter

Man brukar göra skillnad på rådiamanter och slipade diamanter. När en diamant påträffas i naturen är den alltid rå, och har inte alls samma lyster och glans som de diamanter vi är vana att se hos t.ex. en juvelerare. På bilden ovan kan ni se en rådiamant sida vid sida med en slipad diamant.

När man talar om diamanter brukar man ofta prata om "de fyra C:na" (4C), som på engelska heter cut, carat, clarity och color. På svenska kan dessa översättas som slipning, vikt, renhet/klarhet och färg.

Kända diamanter

De allra flesta diamanter som finns på jorden är faktiskt inte större än gruskorn, men trots denna lilla storlek är de ändå värda tusentals kronor. Detta är förutsatt att de har rätt renhet, färg och är slipade på ett korrekt sätt. Detta brukar talas om som de fyra C:na, som du kan läsa lite mer om längre ned i artikeln. Men ibland händer det att ordentligt stora exemplar av diamanter hittas ute i naturen, och sådana diamanter har en tendens att bli världskända ädelstenar som de flesta känner till eller har hört talas om. Två av de allra kändaste diamanterna är Hopediamanten (även kallad Den blå diamanten) och Cullinandiamanten.

Den blå Hopediamanten

Hopediamanten är en blå ovärderlig diamant som är en av de mest kända diamanterna i världen, och tillhör i nuläget de franska kronjuvelerna. Den blev först känd under mitten av 1600-talet, då den bröts i Indien och strax därefter köptes (eller stals) av Jean-Baptiste Tavernier, en fransk upptäcktsresande och handelsman. Mot slutet av 1600-talet såldes sedan den blåa diamanten till Ludwig XIV och har sedan dess tillhört det franska kungadömet. I samband med detta slipades den även om (år 1672) till en briljant på 69,3 carat (13,86 gram).

Cullinandiamanten

Cullinandiamanten bröts av den brittiske konstnären Frederick Wells i Sydafrika år 1905, som då arbetade för hos det sydafrikanska företaget Premier Diamond Mining Company. Diamanten fick sitt namn efter gruvans ägare, som hette Sir Thomas Cullinan. Cullinandiamanten var när den hittades den då största slipningsbara diamanten som hade hittats, och vägde hela 3106,75 carat (621,35 gram). På grund av sin storlek delade man upp diamanten i elva olika stora delar, vara den största delen (530,2 carat, 106,04 gram) gavs namnet Great star of Africa och idag är en del av de brittiska kronjuvelerna (den pryder toppen av den kungliga spiran). Den näst största delen (317,4 carat, 63,48 gram) gavs namnet Lesser star of Africa och även den är en del av de brittiska kronjuvelerna.

De fyra C:na

När t.ex. en juvelerare skall värdera en diamant är det alltid "de fyra C:na" det handlar om, det vill säga cut, carat, clarity och color. Här nedan går vi igenom lite kort vad de olika C:na innebär, och hur de används för att värdera en diamant.

Cut - Slipning

Hur en diamant är slipad brukar benämnas som cut, och det finns olika typer av slipningar. Hur bra slipad en diamant är beror väldigt mycket på den som bearbetar och slipar diamanten, ju skickligare juvelerare desto vackrare diamant. Ofta brukar andelen ljus som en diamant återreflekterar vara det som till synes avgör hur bra slipad en diamant är, då detta gör att den skimrar och gnistrar så som en diamant bör.

Carat - Vikt

Storleken, eller vikten, av en diamant är också en mycket viktig komponent. Den brukar benämnas genom carat (metrisk karat), eller bara ct. En carat är 200 milligram, vilket innebär att en diamant på t.ex. 20 carat väger fyra gram. Testa gärna att använda vår omvandlare mellan carat och gram som du hittar lite längre ned på sidan.

OBS! Notera att carat inte är samma sak som karat. Carat är en massenhet för vikt som används för diamanter och andra ädelstenar, medan karat är ett renhetsmått som används för att benämna renheten hos bland annat guld. Du känner säkert igen benämningen 24 karat, detta innebär att det handlar om 100 % rent guld. På samma sätt innebär 18 karat att det handlar om 75 % rent guld.

Clarity - Renhet/klarhet

En viktig faktor när det kommer till värdet hos en diamant är diamantens clarity, eller renhet/klarhet. Detta är en benämning för det fysiska skicket hos stenen, om det finns några skador som exempelvis sprickor och blåsor, eller andra ämnen inbrutna i diamanten. Sådana orenheter drar givetvis ned värdet på diamanten.

Color - Färg

En diamant som är "perfekt", dvs. som har bildats långsamt och består av rent kol, är helt färglös. Men det är vanligt att diamanter ofta har någon nyans såsom t.ex. blåa, röda, rosa eller violetta färgnyanser. Orsaken till att diamanter kan ha dessa nyanser är att de är "förorenade" av andra grundämnen, framför allt brukar det handla om kväve, bor och väte, detta då dessa grundämnens atomer är de enda som är små nog att ta sig in i den mycket starka kristallstrukturen hos diamanter. Oftast värderas färglösa diamanter och sådana med blåa färgtoner högst.

Omvandlare mellan carat och gram

Här hittar du vår smarta omvandlare mellan carat (ct) och gram, den omvandlar mellan carat och gram automatiskt medan skriver i något av fälten. Testa att exempelvis knappa in en femma i fältet för carat, så kommer du att se att fem carat är ett gram.