Vem var Julius Caesar

För att förstå Julius Caesars roll i historien måste man först förstå den tid och det samhälle han levde i. Därför inleds denna sammanställning med en överblick över Romarrikets roll i historien då Julius Caesar började verka. Läsaren bör ha i åtanke att källorna till information om Julius Caesar är osäkra och ofta motsägelsefulla.

Romarriket

Under 600-talet f Kr bildades samhället Rom som en etruskisk stad, med etruskiska konungar men med latin som det gemensamma lokala språket. Den romska gudavärlden lånades in från främst etruskerna och grekerna, men gudarna fick latinska namn.

Under 400-talet försvagades etruskerna och Rom bröt sig fritt. Under detta och nästa århundrade växte Romarriket fram genom att romarna steg för steg gjorde sig till Italiens herrar. Riket växte fram genom en blandning av krig, diplomati och kolonisationspolitik. Besegrade folk knöts till Romarriket genom allianser och förbund. Kolonier av jordbrukande soldater placerades ut i de landsdelar som man lagt under sig genom krig. De kuvade folken blev en del av den romerska statsapparaten.

Romarriket styrdes vid denna tid av många stora familjeätter (klaner), och ätterna styrdes i sin tur av familjeöverhuvudet. Familjeöverhuvudena bildade den styrande senaten som bestod av sammanlagt 300 personer. En viss form av demokrati rådde således, men enbart en tiondel av medborgarna var representerad i senaten. Makten var knuten till de finansiellt starka ätterna. Rom var en republik.

Först när Romarriket växt utanför Italiens gränser slutade man att på samma sätt som tidigare införliva nya delar i riket. Den nya metoden blev att utsätta de kuvade folken för hård beskattning och dessa blev en källa till stora inkomster.

Vid detta skede började Rom drabbas av en mängd inre kriser. Mönstret var att framgångsrika generaler som erövrat nya provinser blandade sig i Roms styrelse, stödda av sina framgångsrika legioner (arméer). Legionerna bestod vid denna tid företrädesvis av värnpliktiga soldater, som efter avslutad tjänstgöring saknade egendom, pengar eller civilt yrke att falla tillbaka på. Soldaterna var därför beroende av sina generaler för att få jord och andra belöningar och stödde därför hårdnackat sina generaler.

Den förste av dessa militärpolitiker som erhöll enväldig makt var Marius. Därefter följde Sulla och Pompeius, som övertog makten efter inbördeskrig och enväldigt styrde Rom i kraft av sin militära styrka. Senaten fanns kvar och upprätthöll sin prestige, men dess egentliga makt krympte.

Julius Caesar innan makten

Julius Caesar föddes den 13 juli 100 f Kr i Rom.

Caesar gifte sig med Cornelia, dotter till diktatorn Marius vän Cinna. När Sulla sedan besegrade Marius innebar Caesars äktenskap att han hamnade i onåd hos den nye envåldshärskaren. Även om Sulla sedermera tog Caesar till nåder fann Caesar för bäst att fly, och han tillbringade därför några år i landsflykt i Mindre Asien. Efter Sullas död återvände han till Rom, där han arbetade som advokat och åklagare.

Efter utbildning inom filosofi och retorik lyckades Caesar, företrädesvis genom släktskap och kontakter, att få en plats i senaten, varefter han gjorde karriär som politiker och innehade ett flertal höga positioner i denna roll. Caesar utnämndes till konsul i Gallien och fick därigenom kontroll över stora romerska arméer.

Caesars tid vid makten

För att kunna upprätthålla sin makt ingick Pompeius sedermera ett förbund med två andra framstående generaler som stödda av sina arméer kom att kräva makt; den rike Crassus och det nya militära geniet Julius Caesar som ledde sina arméer väl i Gallien. De tre männens allians benämns för det första triumviratet.

Genom det första triumviratet kom Caesar att bli en av de tre makthavarna i Romarriket. Caesar förde fortsatt sina arméer i Gallien och skapade där under åtta års strider mot galliska och germanska folk några av Roms rikaste och största provinser.

Crassus stupade i strid mot de persiska partherna. Därefter kom makten i Romarriket att huvudsakligen delas mellan Pompeius och Caesar. Caesars legioner i Gallien var starka och uppfattades som ett hot. Caesar kallades därför att upplösa sina legioner och återvända hem till Rom, men vägrade. I stället inledde han inbördeskrig mot Pompeius då han den 10 januari 49 f Kr ledde en del av sina styrkor från Gallien över floden Rubicon in i Italien. Flera städer erövrades och ytterligare legioner övergick till Caesar. Pompeius flydde Rom.

Caesar besegrade Pompeius styrkor i Grekland, varefter Pompeius flydde till Egypten, där han sedermera mördades. Caesar följde efter Pompeius till Egypten, besegrade den egyptiska kungen i strid och satte in dennes syster Cleopatra som regent.

Efter att Cleopatra fött Caesar en son blev Egypten ett informellt romerskt lydrike och Caesar var dess enväldige härskare. Romarriket hade omformats från en republik till ett kejsardöme.

Under Caesars tid som envåldshärskare följde en omfattande kolonisationsverksamhet och ett flertal fälttåg. Caesar placerade ut både soldater och civila arbetare över hela Romarriket, men företrädesvis i dess västra halva. På detta sätt ”latiniserades” provinserna.

Caesar mördades den 15 mars 44 f Kr i Pompejus teater i Rom. Mördare var en grupp sammansvurna som önskade överta makten, bland dem Caesars vän Brutus. Mördarna hög ned Caesar med ett flertal dolkstick. Innan han dog ska Caesar ha yttrat de kända orden ”Et tu, Brute?” (Även du, min Brutus). Det är dock okänt om han verkligen sa detta, eller om orden i stället härrör från en Shakespearpjäs.

Julius Caesars eftermäle

Caesar spelade en avgörande roll vid Romarrikets slutliga omformning från republik till enväldigt kejsardöme. Under Caesars efterföljares styre kom makten delvis att återföras till senaten, som fick en viktigare roll i styret av rikets inre delar. Kejsarna kom dock att behålla makten över de flesta koloniserade områdena och därigenom över armén. Kontrollen över armén var avgörande för att kunna behålla makten. Kontrollen över kolonierna medförde dessutom stora rikedomar i form av tillgångar och beskattningsmakt.

Även om det var Caesars fosterson och efterföljare Augustus som var den förste som fick den formella titeln kejsare, anses Caesar har givit upphov till ordet kejsare i dess olika former på olika språk. Han har dessutom givit upphov till månadsnamnet juli.

Caesar sägs även vara upphovsman till det kända talesättet veni, vidi, vici (jag kom, jag såg, jag segrade), vilket sägs vara det budskap han skickade till Rom efter en av sina stora segrar.