Allt om textilfibrer
Textilfibrer är ett samlingsnamn och används vid tillverkning av textilier, som kommer från fibrer. Textilfibrer är långa, tunna och elastiska, och därför perfekta att använda för textilier. Det är precis vad de används till också. Det finns lite olika typer av textilfibrer, så som naturfibrer och konstfibrer. Beroende på vad man ska tillverka använder man sig av respektive textilfiber. Man kan utvinna olika typer av textilier och därav är det bra om man använder sig av de textilfibrer som är bäst ämnat. Ofta är en textilfiber lång och smal, vanligen mindre än 0,1 millimeter i diameter, dock är längden minst 100 gånger diametern. Det finns både långa och korta fibrer, långa fibrer brukar kallas för filamentfibrer och korta fibrer brukar kallas för stapelfibrer. Textfibrer brukar delas upp i två huvudgrupper, naturliga textilfibrer som kallas naturfibrer och artificiella textilfibrer som kallas konstfibrer.
Naturliga textilfibrer: Naturfibrer
Naturfibrer är alltså motsatsen till konstfibrer, det kommer naturligt från exempelvis djurhår, alternativt fröhår, som man finner i naturen. Här delar man vanligen in naturfibrer i två grupper, växtfibrer och djurfibrer. I regel är naturfibrer kortare än konstfibrer, därav kallas de för stapelfibrer. Naturfibrer har funnits i över 30 000 år och var en av de första fibrerna människor använde sig av. Som namnen lyder så kommer växtfibrer från exempelvis fibrer från frön eller frukter, och djurfibrer kommer från exempelvis från djurens behåring.
Naturfibrer har en mycket stor betydelse för människan, i synnerhet i de fattigare länderna runt om i världen. Det bidrar till att förbättra tillgång till mat, samt ekonomisk utveckling. Dock har textilindustrins miljöpåverkan diskuterats mycket genom åren, då framställningen av textilier påverkar miljön. Beroende på vad som tillverkas har de olika påverkan på miljön, men naturfibrer har generellt mindre påverkan på miljön än vad konstfibrer har. Detta beror förmodligen på att det krävs mer att tillverka en konstfibrer än vad det gör vid naturfibrer. Men det skiljer sig markant bland de olika fibrerna, eftersom framställningen är olika beroende på fibrer.
Bomull och silke
Bomull och silke används idag i många olika klädesplagg och textilier, och är exempel på växtfibrer respektive djurfibrer. Båda materialen är mycket populära, men bomull är dock mer populärt. Man får en mjuk och behaglig upplevelse vid användning av kläder som innehåller bomull och/eller silke. Materialen är också vanligt förekommande i sängkläder, för att man ska få en mjuk och härlig upplevelse när man ska sova. Det finns andra produkter som man använder både bomull och silke i, så som gardiner, dukar, samt gosedjur, men också i olika typer av förband.
Växtfibret bomull
Bomull är det vanligaste materialet att använda i textilier idag och den kommer från växtriket. Mer specifikt säger man att bomull kommer från det så kallade bomullssläktet. I det ingår cirka 50 arter av malvaväxter. De växer vilt i många tropiska trakter, så som Malaysia och Brasilien. Man kan se dem som både träd och buskar när de växer. När blomman sedan vissnar, så bildas en kapsel. Kapseln innehåller en massa frön, som har så kallat fröhår, också kallat fibrer. Det är av dessa fröhår som man kan utvinna bomull, som man sedan har i till exempel textilier. Bomull är ett slitstarkt och tåligt material, och det är därför man använder det i de flesta klädesplagg. Det ger också en mjuk och behaglig känsla som nämnts ovan, vilket är viktigt eftersom man inte vill gå runt med obekväma kläder.
Tillverkningen av bomull som inte är ekologisk har en väldigt stor påverkan på miljön. Vilket leder till att framställning av lin därför är ett bättre miljöval än bomull. Man försöker dock hitta lösningar som inte har lika stor miljöpåverkan. På senare år har man även kommit fram till att ekologisk bomull har mindre påverkan på miljön och det är därför att rekommendera före konventionellt tillverkad bomull.
Ett bomullsfält med vita bomullsplantor.
Djurfibret silke
Ett annat material som man också använder i mycket textilier är silke. Skillnaden på silke och bomull är att silke kommer från djurriket, medan bomull kommer från växter. Silke utvinns från silkesfjärilens kokonger. Silkesfjärilens larver spinner in sig i en silkeskokong när de ska förpuppas. Kokongen är gjord av silkestrådar som människor använder att utvinna silke, eller siden som det benämns i dagligt tal. Det finns två typer av silke, mullbärssilke och tussahsilke. Silke produceras främst i Kina, men även i andra länder så som Japan och Thailand.
Med bara en enda kokong kan man utvinna hela 3000 meter silke. Kokongerna är mellan 2-4 centimeter långa. För att utvinna silke hettas kokongerna upp, så att larverna dör. När man sedan gjort det så sorterar man silket efter kvalité. De som är bäst mjukas upp i vatten, medan resterna kardas och kammas och spinns till grövre garn. Silke används som ovan nämnts i kläder. Det är ett slittåligt material som är mjukt mot hunden, varför det också är mest lämpat att ha i kläder som sitter nära huden. Silket håller kroppen varmt på vintern och sval på sommaren. Silke är också flamsäkert och smutsavvisande.
Läs gärna mer om silke i vår fördjupande artikel om silkets historia, som du hittar här.
Öppnad silkeskokong med en larv inuti.
Artificiella textilfibrer: Konstfibrer
Till skillnad från naturfibrer är konstfibrer artificiellt tillverkat. Det innebär att konstfibrer inte kommer i naturlig väg, utan människor har forskat fram den. Man kan dela in konstfiber i fyra olika kategorier, regenatfibrer, cellulosaacetafibrer, syntetfibrer, samt oorganiska fibrer. Vilken typ av kategori som respektive fiber landar i är beroende på hur man framställer fibern. Tillverkningen av konstfibrer kan beskrivas i tre etapper, spinnlösning, spinning, samt efterbehandling.
Spinnlösningen inkluderar polymer
Den spinnlösning som används för att skapa ett konstfiber varierar beroende på vilken fiber som ska framställas. Den framställs dock genom en process som kallas polymerisation, som skapar polymer som sedan smälts för att skapa spinnlösningen. Polymer är i princip samma sak som plast, och processen polymerisation används även vid framställning av plast. Läs gärna mer om vad polymer är på vår undersida om just polymer.
Spinning och efterbehandling
Vid spinningen pressas spinnlösningen, som gör att så kallade fibersträngar uppstår. Således finns det även olika varianter på spinning, beroende på vilken sorts fiber man ska tillverka. Vid efterbehandling gäller samma som spinnlösning och spinning. Det finns olika sätt att efterbehandla beroende på vilket typ av fiber man ska framställa. Med en efterbehandling gör så att fibrerna ökar i styrka och materialet som ska tillverkas håller längre.